Jag har alltid sett det som en positiv sak att inte vara så beroende av att ha det fyrkantigt och en massa regler runt mej för att kunna må bra. Gillar inte fasta rutiner och måsten utan tycker om att lösa situationer när de uppstår på det sätt som krävs eller är lämpligast just då. Inte som det brukar vara, om det inte är det mest lämpliga förstås.Tycker om att vara tillåtande och låta människor göra på sitt sätt fast jag kanske skulle gjort annorlunda själv. Jag har nu lärt mej att jag måste lära mej att se när en människa (partner bl a) är en gränslös person och inte har några gränser alls för hur man beter sej mot andra i olika situationer. En gränslös person förstår inte att man inte kan göra vadsomhelst mot andra för att nå sina egna mål. För så gör gränslösa personer. De respekterar ingen,framför allt inte de som står dem nära, sin partner,sina barn,syskon föräldrar vänner,nej ingen! I stället ser den gränslösa personen snabbt möjligheterna till egen vinning hos de han har runt sej. Sedan klampar han på och tar vad han vill ha utan skrupler. Att ljuga eller undanhålla är inget fel,för personen i fråga har ju inga gränser,utan allt blir tillåtet för honom,men inte för de han använder. De däremot ska skydda och hjälpa den stackars utsatta mannen som alla vill åt! Tror han! Jag tror att en gränslös människa heller inte kan se vad mycket gott andra gör i sin tro om att den gränslösa personen uppskattar det man gör för den. Pyttsan! Det är bara en självklarhet att alla ska vara med och stötta detta uppblåsta ego som har sina känslor djupt inbäddade i betong. Jag vet att jag inte är gränslös,jag vet att jag har vida ramar och stor acceptans för olikheter. Jag vet att jag sköter mina måsten så som en hederlig medborgare. Jag vet var gränserna går i vårt samhälle och i samspel med andra individer. Det jag inte vet är hur man snabbt ser signaler och känner igen en gränslös person. För de är svåra att känna igen för de är mästare på att manipulera och har en älskvard fasad! Tilltalar kvinnor med sitt lite spännande men samtidigt lugna och tysta sätt,vi kallar det ofta norrländskt,medan det i själva verket bara är betänketid för att sortera i sina lögner så man inte blandar ihop det och försäger sej! Nu ska jag sätta på en väckarklocka så att alarmet går så fort jag kommer i närheten av en sån person igen! Åh vad skönt att skriva detta! Det kommer mera!