That was then!

Återigen väcktes jag av att solen strålade i mitt ansikte. Långt bort är den tråkiga gårdagen, i alla fall väderleksmässigt. Jag låg faktiskt kvar och slumrade till för en halvtimme sedan. Nu har vi ätit frukost Eddie och jag och ska göra oss klara för en tur ut i solen. Pojkar i puberteten har en särskild förmåga att se bleka och hängiga ut hur aktiva de än är. Det hör väl till utvecklingen kan jag tro. Tjejer i den åldern har ju redan satt igång att sminka och fixa sej så de ser inte lika tagna ut av den förändring de genomgår. Stackars killar,de blir lämnade av alla jämnåriga tjerer som drar iväg till att bli kvinnor och börjar kika på äldre grabbar istället. Det var ju bara några år sedan som brudarna backade för grabbarna när de slogs i sandlådan. Nu är det tjejerna som kliver fram och puttar undan de "barnsliga" grabbarna. Jag som fostrat två tjejer tidigare som nu är vuxna kvinnor,blir lite fundersam över hur man hanterar en storliten fjortis kille när hormonerna hoppar! Visst har jag jobbat med tuffa grabbar i stort sett hela mitt arbetsliv till för två år sedan då jag bytte upp mej i ålder, och vet en hel del om sånt. Men en sak är säker det är stor skillnad på att vara på jobbet och att vara morsa. De egna barnen väcker känslor som andras barn aldrig kan väcka.

Här är vi,jag och Eddie i mars 1997!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0