Har just åkt genom Enköpingskvällen för att komma hem efter jobbet. Det var lugnt och städat ute i allafall än så länge! Själv tänker jag stanna hemma resten av kvällen,det känns som ett bra beslut. Ska ta mej något nyttigt att äta bara,det får bli en rå morot tror jag. Åt så god kaka på jobbet till kvällskaffet så nu får det vara färdigfrossat för idag. För tillfället är jag uppfylld av historier och lärdomar från livet som den 92 årige mannen berättade för mej när jag satt på hans sängkant ikväll när han skulle sova! Tack för den pratstunden! Det var en väl använd lördagskväll ikväll,tänk att kunna få så mycket tillbaka av människor man hjälper,det uppskattar jag!

Det verkar vara på modet hos vuxna annars att gapa och skrika så högt som möjligt för att få sitt självbekräftelse behov uppfyllt. Vad kan det bero på att många ute i samhället tror att bara man markerar sitt ställningstagande så högt och vasst som möjligt så har man "gjort" något åt saken! Jag tror att det inte funkar alls med den metoden,i alla fall inte om man vill lära någon något eller få en förändring som inte bara är tillfällig. Det har jag lärt mej genom livet, att i förändringsarbete måste man vinna människors förtroende annars föds bara mer fientlighet och man möter mer motstånd. Människor som redan har det tufft får det inte bättre av att höra hur värdelös man är som t ex förälder, partner eller medmänniska. I den bransch jag alltid jobbat, med människor som på olika sätt är i utsatta positioner av olika anledningar, finns svaret på hur man ska bete sig för att vara en bra hjälpare. Sök där så skall ni finna både bland de som hjälper och blir hjälpta!